Baby Pi - vecka 15

Jag beslutade mig för att inte skriva några statusuppdateringar kring graviditeten förrän vi fick svaret på om Pi har CDG eller inte. Nu när vi har fått det positiva svaret tänker jag göra precis som med Leiah och dokumentera graviditeten här.

Igår gick jag in i vecka 15. Den här graviditeten går så mycket fortare än den med Leiah! De säger att ingen graviditet är den andra lik, och det stämmer bra i mitt fall även om jag nu upplever vissa saker för en andra gång.

Viktuppgång? Jag väger i princip samma som när jag var i vecka 15 med Leiah. Enda skillnaden är att min utgångsvikt var lägre den här gången vilket betyder att jag redan har gått upp ca 4 kg. Det tackar jag första månadernas illamående för, jag gjorde ju inget annat än åt och vilade för att slippa kräkas...

Sömn? Jag är så trött och vill sova mer. Det tar oftast knappt 15 minuter från att jag kryper ner i sängen tills dess att jag somnat. Oavsett hur tidigt eller sent jag går och lägger mig. Jag sover djupare än vanligt vilket stackars Fredrik får lida för då han fått ett ännu större nattjobb än vanligt. Ja, om man bortser från de nätter då jag vaknar vid 2-3-tiden och inte kan somna om, då tar jag givetvis Leiah. När jag väl vaknat under natten har jag ytterst svårt att somna igen.

Cravings? Filmjölk och smörgåsar. Eller rättare sagt, det är typ det enda jag vill äta, nästan allt annat ger mig kväljningar. Så det kanske inte riktigt räknas som cravings?

Kroppspåverkan? Jag har fått mycket sämre hy, något som antagligen beror på för lite sömn snarare än graviditeten. Tuttar som växt 2 storlekar och bara är i vägen. En lätt men konstant smärta i ländryggen. Tarmar som krånglar. Ett härligt lager späck runt magen som snarare ser ut som att jag ätit för mycket julskinka än att jag är gravid. Illamående så fort jag känner doften av något illaluktande (blöjor, avgaser, svett you name it).

Träning? Äntligen orkar jag träna igen! Eftersom jag mådde jätteilla hela december och en bit in i januari la jag tränigsskorna på hyllan. Men sedan ett par veckor tillbaka mår jag bra igen och har både ork och lust att träna. Crossfit funkar bra, jag lägger dock inte på riktigt lika tunga vikter som innan, pressar inte mig själv lika hårt. Tar det lugnt med upphopp och magövningar. Svär och blir förbannad varje gång vi hoppar hopprep då det bara är en tidsfråga innan jag kissar på mig (något som gjort att jag knappt kan hoppa längre då mitt fokus ligger på att inte kissa snarare än att hoppa). Sprang min första runda för i år idag, en kortis på drygt 5 km, kände inte av graviditeten över huvudtaget så om det fortsätter vara barmark ska jag försöka orka mig ut en gång i veckan. Dock ska jag inte springa bland trafik, jag kräktes pga av doften från avgaserna idag (hade glömt hur känslig jag var för det med Leiah i magen).

Humör? Upp och ner. Jag orkar inte riktigt hålla mina känslor i schakt och blir ganska lätt sur. Tyvärr...

Saknar? Ingenting.