Eliah 9 månader

72 cm lång och knappt 9 kg tung, så stor var han på sin 9-månadersdag som inföll på självaste valborgsmässoafton. Han följer sin kurva och föräldrarna har aldrig behövt oroa sig över att han äter tillräckligt, det syns på honom att han är välmående.

Han slutade amma runt 8 månader och fick sin sista flaska ersättning på sin 9-månadersdag. Så nu är det bara riktig mat som gäller. Ganska stora mängder dessutom, han slukar lätt en avokado, ett ägg eller ett par frukter till mellis. Vi hade inte tänkt ge honom välling (av flera skäl, men främst då jag inte vill riskera att få ett barn som vägrar mat och bara vill dricka välling) men gjorde misstaget att ge honom en flaska vid läggning istället för ersättningen när vi tig bort den och sedan var det kört, han älskade det. På köpet har vi fått en bebis som sover gott från 20 till 06.30 utan att vi behöver ge honom mat vid 23. 

Han börjar bli riktigt duktig på att tugga så det är inte bara puréer som gäller längre. Han älskar alla sorters bär och bitar av frukt. Blodpudding slukar han. Likaså olika sorters grytor. Han dricker helst vatten ur glas men har (äntligen) lärt sig dricka vatten ur flaska vilket är betydligt smidigare när man är iväg. Allra helst vill han äta själv, men det duger även att bli matad. Vi lagar i princip all hans mat, främst på ekologiska råvaror. Och gluten får han inte hemma. Vatten får han så mycket han vill och äntligen dricker han även ur flaska och inte bara glas. Favoritmat: bananplättar, citrusfrukt, bär, äggröra.

Han är duktig på att gå och stå med stöd och släpper taget när han står upp även om han inte verkar riktigt redo att gå själv ännu (med gåvagnen springer han dock nästan fram). Han öppnar dörrar och skåp och hör direkt när diskmaskinen öppnas då han kommer farande som ett jihu för att få klättra in. Man märker att han har behov av allt större ytor att röra sig på, så fort han får chansen rymmer han ut ur köket. Han har börjat klättra och kommer nu upp från sin säng till min så man måste passa honom hela tiden. Han klättrar upp i saker, in i saker, över saker. 

Han petar och känner med sina små fingrar och griper tag i saker med pincettgrepp. Överallt ska han peta och oftast försiktigt. Inget går honom omärkt förbi, minsta lilla smula ser han. Men när det kommer till att klappa djur eller människor då är han hårdhänt. Fantastiskt kul är tydligen att dra mamma i håret...

Annat han gillar är att plocka i och ur klossar och annat ur lådor. Plocka grus från golvet eller ur vagnens förvaringskorg är en annan favorit (och sedan stoppa i munnen till mammans stora förtret). Att gunga, gå med gåvagnen och spela marackas är andra favvosar. Eller bara riva ner eller ut annat som kommer i hans väg (skor, böcker, leksaker etc). Men allra mest poppis är att leka tittut!

Toabesöken är som tidigare, han bajsar aldrig i blöjan men småkissar däri om vi inte är uppmärksamma. Två små tänder har kommit upp i underkäken, han gnager och dregglar en hel del så fler verkar vara på gång.

Han lyssnar nu till sitt namn och har börjat teckna lite. Han viftar med handen när han vill ha mer mat och när vi tittar på  flygplan i trädgården gör han tecknet för flygplan. Han verkar veta vart lampan är och sträcker gärna upp armarna när man frågar vart Eliah är. Han är sällan tyst, munnen går i ett, men det är bara nana, baba, dada än så länge. Han pekar gärna på saker och säger daaaaa! Han förstår när man säger nej eller att han gör något fel, fast lyssnar gör han sällan utan istället tittar han på en under lupp, ler stort och fortsätter att peta i eluttaget, bita på sladdar, stoppa stenar i munnen eller vad för hyss han har hittat på. Det bästa av allt är att han har lärt sig att pussar. När vi frågar om mamma/pappa kan få en puss så lägger han händerna om halsen, gapar stort och ger oss en slemmig puss.

Dagarna går i ett och det märks framförallt på min tälttillverkningen att det är ett heltidsjobb att ta hand om en liten 9-månaders som upptäcker världen. Dagtid hinns det inte med att sy längre då han sover bäst i rullande vagn och då kan ju jag inte sy. Och på kvällarna är jag helt enkelt för trött för att orka jobba. Men vad gör det, jag får desto mer tid med vår lilla underbaring så mammans hobby får vänta lite.