Den senaste veckan har allt kring graviditeten blivit så mycket jobbigare. Jag är tyngre. Magen känns tyngre. Och det gör ont. Ont i svanskotan. Ont i ländryggen. Ont i hela j-a området mellan benen. Det trycker nedåt och känns som att bebisen kan ploppa ut vilken sekund som helst. Som tur är har jag inga sammandragningar ännu så jag tror inte att det är dags att vara orolig. Dock känns allt väldigt segt! Att redan nu, i vecka 23, börja bli otymplig är bannemig en pina.
Jag upplevde inte att det var så här med Leiah. Det är uppenbarligen en markant skillnad på första och andra graviditeten. De återstående 120 dagarna känns som en evighet!
Så, nu har jag fått klaga av mig. Nu är det dags att tänka positiva tankar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar