Det gick sådär att ljuga.
Fredagskvällen avlöpte rätt smärtfritt, åt både parmaskinka och chèvre och låtsassippade på dry martini för att mörka när Conny och Bernie serverade det. Kom inte på någon ursäkt att inte äta. Får hoppas att det inte får några konsekvenser, borde vara lugnt med tanke på hur noggrann jag varit med allt hittills och hur liten mängd jag åt.
På lördagen gick det dock sämre. När Anna kliver in genom dörren tycker jag mig se en liten bula men tänker att det nog bara är att hon inte fått bort magen helt sen hon fick barn för ett drygt år sedan. Så fel man kan ha! 5 minuter senare visar det sig att hon är i ca vecka 16. Jag håller god min men det blir svårare och svårare att inte berätta allt efter som dagen går. Det känns som att vi inte pratar om annat än barn och graviditet.
Lyckas hålla mig ända tills efter middagen när vi står och dricker drinkar på Rival. Då berättar jag för Lisa, Anna och Cilla. Så nu är vår hemlis inte lika hemlig längre. Bad dock tjejerna att inte berätta för någon mer, får se hur de lyckas.
Hade rätt i det lätt blir att man bara pratar om magen när folk väl vet, och det är ju precis det jag vill undvika. Hur kul kan det vara för andra att lyssna på mig och min graviditet och tankar kring den? Inte så kul, nej. Nu får det vara nog med outande för ett tag så konversationerna kan handla om annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar