Gravid i vecka 38

Slutspurt nu! Slutade officiellt jobba förra fredagen. Men började denna vecka med att åka till kontoret och posta några fullmakter och rensa i mailen vilket jag inte hann i fredags. Kändes dock jäkligt skönt att gå därifrån strax innan lunch i måndags och veta att jag inte behöver komma tillbaks på typ ett år (om någonsin). Så nu gäller det att ladda batterierna efter dunderförkylningen som äntligen gett med sig.

Viktökning? Den här veckan visade vågen på plus 7,5 kilo, har alltså gått ner lite. Men magen växer och det är väl det viktigaste.

Sömn? Nu sover jag gott igen, måste varit förkylningen som hade inverkan häromveckan. Tror jag vänjer mig vid viss typ av smärta, klart det känns när man har en 3,5-kilos bebis i magen som har disco flera gånger om dagen. Har börjat bunkra upp med kudde mellan knäna när jag sover vilket verkar avlasta höfterna/bäckenet och därmed motverka smärta och får mig att sova bättre.

Cravings? Fortfarande förskonad. Dock sug efter allt som man inte borde äta, typ glass, godis och chips. Sjukt osugen på nyttigheter, men tvingar i mig det ändå.

Kroppsförändring? Fortsatta sammandragningar, men sedan hostan försvann tycker jag det blivit färre, åtminstone inte fler. Randen mitt på magen blir längre och längre. Icke-träningen börjar sätta sina spår, inga muskler kvar typ. Framförallt rumpan hänger som på en gammal tant. Fredrik skrattar när han klämmer på den vilket inte kan vara ett gott betyg... Hoppas innerligt jag kan börja träna snart efter att Po ploppat. Gör konstant ont i övre delen av magen, som blåmärke på insidan.

Träning? Att promenera är inte träning. Punkt. Så sjukt rastlös, men med tanke på att dammsugning räcker för att få mig att gå sämre än 91-årige morfar så får jag fortsätta ta det lugnt.

Humör? Ganska så glad. Men alldeles för mycket tankar på vad som kan gå fel vid förlossningen. Och då syftar jag inte på att jag ska ha ont och spricka halvvägs upp på ryggen etc. Nej nej, mina funderingar gäller vad som kan gå fel med Po. Försöker tänka positivt men det går inget vidare, ser de värsta scenarierna framför mig...

Saknar? Att få ta i och svettas riktigt j-a ordentligt.

Po? Sprattlar på som tidigare, känns som att magen ska spricka emellanåt. Känner de olika kroppsdelarna väldigt tydligt. Inga tecken som tyder på att hen är på väg ut inom det närmaste.